fredag 29 april 2016

Kan skönlitteratur i undervisningen bidra till etisk kompetens?

Kan skönlitteratur i undervisningen bidra till etisk kompetens? Jo, det kan den enligt forskningen.


Ett rikare språk, en rikare föreställningsvärld, gör en mer nyanserad förståelse och tolkning möjlig, t.ex. om de alternativ och möjligheter som står oss och därmed våra medmänniskor till buds. De perspektiv och möjligheter som kan komma till uttryck beror emellertid inte enbart på våra språkliga repertoarer utan också på de sammanhang där vi för våra samtal. Elevers möjliga utveckling i etik beror naturligtvis inte bara på de språkliga repertoarer som de bl.a. med hjälp av skönlitteratur får tillgång till utan i hög grad också på de det ”klassrumsklimat” där dessa etiska samtal tar form (Osbeck & Lied, 2012).


Läs mer på Skolverket här.

torsdag 28 april 2016

Adrienne Gear

Adrienne Gear är verksam lärare i Vancouver, Kanada, där hon även arbetar som lärarutbildare och
skolutvecklare. Hennes böcker används av många lärare i Vancouver, British Columbia (BC) för att arbeta strukturerat med strategier för läsförståelse. Hon har nu varit i Sverige och föreläst och hennes föreläsning kan ni se här. Se vilka böcker hon skrivit kan ni göra här.


”Nordisk forskarkonferens 2016: Med bilden i fokus”

Med något års mellanrum anordnas en nordisk konferens i ämnet barn- och ungdomslitteratur av de nordiska barnboksinstituten. 2016 års konferens, ”Nordisk forskarkonferens 2016: Med bilden i fokus”, äger rum på Svenska barnboksinstitutet i Stockholm den 29 augusti-1 september 2016. Temat är bildens betydelse och roll i den nordiska barn- och ungdomslitteraturen.

Nordisk forskarkonferens 2016: Med bilden i fokus arrangeras av Svenska barnboksinstitutet i Sverige i samarbete med Norsk barnebokinstitutt i Norge och Center for Børnelitteratur i Danmark. Konferensspråket är huvudsakligen skandinaviska.

http://www.nordiskforskarkonferens.se/

Högre seminarium

Vidarebefordrar en inbjudan från Björn Bihl om ett seminarium i svenska språket.

Kära vänner!

Det har återigen blivit dags för ett högre seminarium i svenska som
andraspråk/svenska språket. Denna gång gästas vi av Monica Axelsson som
är professor i tvåspråkighetsforskning med inriktning på svenska som
andraspråk vid Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet.
Hennes forskning har fokus på flerspråkiga barns språkutveckling och
lärande i förskola och skola.

Monica kommer att tala under rubriken Nyanlända elevers integrering och
lärande – centrala faktorer ur ett språkdidaktiskt perspektiv. Abstraket
ser ut som följer:

I föreläsningen presenteras forskning om kommuners och skolors organisation
för mottagande och integrering av nyanlända elever i Sverige. Utifrån
skolans sociala och pedagogiska sammanhang presenteras hur de
organisatoriska och pedagogiska modeller som tillämpas i undersökningens
tre fokuskommuner och skolor påverkar elevernas språk- och
kunskapsutveckling, sociala relationer och skolprestationer. Resultaten
från den egna forskningen ställs i relation till rön som framkommit vid
andra organisationsformer för mottagande. Vidare problematiseras de
lärarkompetenser som är centrala för olika mottagningsformer och
samarbeten mellan lärare som undervisar nyanlända elever.

Seminariet äger rum den 2 maj klockan 13-15 i sal 11B252. Efteråt
postseminarium.

Hjärtligt välkomna/Björn

måndag 25 april 2016

Om betyg och nationella prov

I nätverket har vi vid flera tillfällen talat om problemen med nationella prov och vi har även hört Michael Tengberg berätta om sin forskning på området. Därför vill jag tipsa om ett klipp med Pär Måhl där han redogör för kopplingen och diskrepansen mellan nationella proven och betygssättningen. Hans kritik handlar främst om att nationella proven fått för stor betydelse för betygen; nationella prov är enbart betygsstödjande, inte betygsgrundande (trots att Skolinspektionen antyder annat). Han förklarar också hur sammanvägningen av resultat till ett nationellt prov och sammanvägningen till ett betyg inte följer samma principer. Pär  tar upp fler aspekter t. ex. sambedömning och den här korta filmen på 13 minuter kan ge upphov till många och långa diskussioner i era kollegier. Se den här!

torsdag 21 april 2016

Inkludering går att förena med hög måluppfyllelse

Forskningsbaserat arbete utifrån gemensam tankestil, där inkludering är viktig del, har lett till den höga måluppfyllelsen för Nossebro skola i Essunga kommun i Västra Götaland. Detta enligt den första rapporteringen i en forskningsstudie av Elisabeth och Bengt Persson, båda vid Högskolan i Borås.

Skolan har på mycket kort tid, från att ha varit näst sämst i Sverige (2007), enligt Sveriges Kommuner och Landstings jämförelse, utvecklats till att bli en av Sveriges tio bästa skolor sett till måluppfyllelse. Detta har skett utan att skolan har tillförts mer resurser.

Viktiga faktorer för utveckling

Författarna lyfter fram flera viktiga faktorer som varit betydelsefulla för denna utveckling:
  • Lärare och elever beskriver att de tänker på liknande sätt, de har liknande tankestil
  • Ett forskningsbaserat arbetssätt
  • Kollektiv kompetensuppbyggnad
  • Optimering av kompetenser i arbetslag (dvs. kombinationen av kompetenser är viktig)
  • Inkluderande arbete
  • Små undervisningsgrupper lades ner
  • Hög grad av dubbelbemanning vid lektioner (svenska, engelska och matematik)
  • Gemensam struktur på lektioner
  • Kollektiva samtal i klassrummet under auktoritativ ledning
  • Lektioner ställs aldrig in
  • Högt ställda förväntningar på elever
  • Elevernas inställning till skolarbetet (vikten av att lägga ner tid och att prestera väl)
  • Hög kamrattolerans mot olika tänkande och beteende
  • Heterogenitet i elevgrupp ses som en resurs
läs mer

Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper

När en skola tar emot en nyanländ elev behöver skolan ta reda på vilka kunskaper eleven har med sig. Från den 15 april 2016 är Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 1 och 2 obligatoriskt för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan att använda i det här arbetet.
läs mer

Nytt kunskapskrav i läsförståelse i årskurs 1

Från och med höstterminen 2016 ska lärare i årskurs 1 bedöma sina elevers kunskaper mot ett nytt kunskapskrav i läsförståelse. Som stöd i arbetet finns ett bedömningsstöd som nu blir obligatoriskt att använda.

Det nya kunskapskravet gäller godtagbara kunskaper i läsförståelse i slutet av årskurs 1 i grundskolan, sameskolan och specialskolan. I grundsärskolan finns inget nytt kunskapskrav. Kunskapskravet skrivs in i svenska och svenska som andraspråk i grundskolan och specialskolan samt i svenska för döva och hörselskadade i specialskolan.

Bedömningsstöd blir obligatoriskt

Det finns två bedömningsstöd för att följa upp elevers kunskaper i årskurs 1-3: i läs- och skrivutveckling i svenska och i taluppfattning i matematik. Bedömningsstöden är ett stöd för lärare att tidigt identifiera elever som riskerar att få eller som redan har svårigheter att kunskapskraven. Bedömningsstödet kan även vara ett stöd i att uppmärksamma elever som har kommit längre i sin kunskapsutveckling och behöver ytterligare stimulans.
Från 1 juli 2016 blir det obligatoriskt att använda bedömningsstöden i läs- och skrivutveckling och matematik i årskurs 1.
Kunskapskrav för grundskolan

SVENSKA

Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i läsförståelse i slutet av årskurs 1

Eleven kan läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt. Genom att kommentera och återge någon för eleven viktig del av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven begynnande läsförståelse. Med stöd av bilder eller frågor kan eleven också uppmärksamma när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då att läsa om och korrigera sig själv. I samtal om texter som eleven lyssnat till kan eleven föra enkla resonemang om texters tydligt framträdande innehåll och jämföra detta med egna erfarenheter.

torsdag 14 april 2016

Högre seminarium CSL

Välkommen till högre seminarium i CSL, torsdagen den 21 april, 13-15 i 12A522. 13.00-13.30 presenterar Stig-Börje Asplund resultat från det CSL-finansierade projektet "Unga mäns läsning". 13.30-15.00 ventileras en kommande artikel av Michael Tengberg. Textunderlaget skickas ut separat. 
 
Vi vill också passa på att påminna om kommande seminarium.
Den 19 maj 13-15 i 12A522 presenterar Maria Larsson, licenciand i pedagogiskt arbete, ett kapitel ur sin kommande licuppsats med den preliminära titeln Nationellt läsprov på gymnasiet - svensklärare om washbackeffekt, kunskapsinnehåll och texturval i undervisningen.
 
Den 25 maj 13-15 i 3D512a, presenterar Christina Olin-Scheller och Marie Tanner, samt Yvonne Liljeqvist, Jorryt van Bommeln och Christina Olin-Scheller sina respektive VR-projekt Uppkopplade klassrum och Fortbildning på Facebook.
 
Den 13 maj, 13-15, anordnar vi en workshop tillsammans med VIDA-seminariet om videoanalys. Inbjudna gäster är Kirsti Klette, Oslo universitet och Anna Slotte, Helsingfors universitet. OBS! Anmälan till christina.olin-scheller@kau.se, senast 6 maj.

torsdag 7 april 2016

Rapport om utveckingen av svensk skola

SNS Utbildningskommission är ett flerårigt forskningsprogram som startade 2011 med fokus på den övergripande frågan hur Sverige kan stärkas som kunskapsnation. Den intressanta rapporten som avslutar forskningsprogrammet är skriven av Jan-Eric Gustafsson, professor i pedagogik, Göteborgs universitet, Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria, KTH, och Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, Stockholms universitet och affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

Själv fastnade jag särskilt på kapitel 5 som handlar om betygen. Rapportens sammanfattning innehåller förklaringar till resultatförsämringen och förslag på åtgärder både gällande villkoren för det dagliga skolarbetet och för skolans yttre villkor.
Läs rapporten!

Det finns också en debattartikel i SvD där åtgärder som att förändra lärarlegitimationerna, betygssystemet och att bromsa marknadiseringen av skolan förs fram.

Utredning av nationella prov

Färre nationella prov, en digitalisering och en rättning som sker externt. Det är några av de stora förslagen som presenterades när utredningen om nationella proven lämnades över till regeringen.

Utredningen har bland annat lett till ett förslag om att man bör minska antalet prov. Förslaget som presenterades innebar ett system i tre delar: nationella prov, nationella bedömningsstöd samt nationell kunskapsutvärdering.

I utredningen föreslog man dessutom att minska antalet obligatoriska prov i vissa årskurser och att digitala nationella prov ska genomföras fullt ut först 2022

Utredarens förslag:

Årskurs 3: Obligatoriska nationella bedömningsstöd ersätter nationella proven. Syftet ska vara diagnostiskt.
Årskurs 6: Engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk.
Nationella proven i NO- och SO-ämnen bör fortsatta vara betygsstödjande frivilliga nationella bedömningsstöd.  
Årskurs 9: Engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk.
Nationella proven i NO- och SO-ämnen bör ersättas med betygsstödjande frivilliga nationella bedömningsstöd.  

http://skolvarlden.se/artiklar/regeringen-vill-minska-antalet-nationella-prov

Ny nationell strategi för att bättre ta tillvara möjligheterna med it i skolan

Skolverket lämnar nu förslag på nationell strategi för skolans digitalisering till regeringen. Den gäller för förskola, förskoleklass, fritidshem och den obligatoriska skolan. Strategin innehåller förslag till insatser som syftar till att alla elever och personal ska utveckla en digital kompetens som de behöver. Dessutom ska tillgången till digitala verktyg vara likvärdig och digitaliseringen ska bidra till att resultaten förbättras och verksamheten effektiviseras. Strategin anger de förutsättningar och insatser som krävs för detta.
– Både tillgången till it och den digitala kompetensen skiljer sig mellan elever. Med vår strategi vill vi utjämna skillnaderna. En mer likvärdig tillgång till it ger alla elever och barn i Sverige bättre möjlighet till kunskap som behövs i vidare studier, i yrkeslivet och som medborgare, säger Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket.

måndag 4 april 2016

Flerspråkiga elevers lärande Språkutveckling med modersmål och digitala resurser .

2016-05-26 kl 8.30-16.00
.
08.30 – 12.00       Karlstads universitet, Aula Magna
13.00 – 16.00       På egen skola
.
08.30 – 09.00          Registrering och kaffe
09.00 – 10.00          Åsa Wedin: Flerspråkiga elevers lärande
10.00 – 10.30          Paus med kaffe/te och smörgås
10.30 – 12.00          Hulya Basaran: Språkutveckling med modersmål och digitala resurser
12.00 –                     Lunch – Var och en fixar lunch på egen hand
            – 16.00         Resa till egen skola + gruppvis utvecklingsarbete med fokus på
                                   språkutvecklande arbete. (Ev kan några grupper finna plats under
                                   eftermiddagen på Karlstads universitet.)
.
Åsa Wedin är doktor i lingvistik inom andraspråksforskning, och professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Dalarna.  Hon har en bakgrund som lågstadielärare och är idag lärarutbildare och ämnesansvarig i Svenska som andraspråk. Hennes huvudskaliga forskningsintresse ligger inom flerspråkighet och literacy. Hon har forskat om literacy practices på den tanzaniska landsbygden och bedriver för närvarande forskning om kommunikationsmönster i klassrum där en stor andel av eleverna har svenska som sitt andraspråk. Läs mer
.
Hulya Basaran är sva-lärare och förstelärare i Trollhättans stad, där hon arbetat i både förberedelseklass och med studiehandledning. Hon ger i föreläsningen bilder från sin undervisning om hur elever kan stödjas i sin språkutveckling - och om hur it kan ge stöd. 
På sin blogg skriver hon ”Mitt uppdrag är att utveckla verksamheten Välkomsten, en verksamhet som välkomnar alla nyanlända elever innan de börjar grundskolan i Trollhättans stad. Mitt uppdrag innebär att kartlägga, undervisa och inkludera nyanlända elever.” Läs mer
 .
Förmiddagen genomförs på Karlstads universitet – Under eftermiddagen blir det utvecklings-
arbete med kollega – och i vissa fall it-pedagog och/eller rektor – på egen skola.
.
Målgrupp: Främst vänder sig denna dag till studiehandledare/modersmålslärare. Den vänder sig också till rektorer/förskolechefer och it-pedagoger samt lärarutbildare och förskol/lärarstuderande vid Karlstads universitet. Dagen kommer främst handla om exempel från verksamhet inom grundskola.
.
Du som är studiehandledare/modersmålslärare i RUCs samverkanskommuner är välkommen att bjuda med en lärare som du samarbetar med – en kollega som är sva-lärare, förskollärare, klasslärare, ämneslärare eller lärare i estetiska ämnen. Du anger kollegans namn då du gör din webb-anmälan.
.
Till anmälan för modersmålslärare/studiehandledare, som anmäler sig själv och kollega:https://docs.google.com/forms/d/1Fp1AZ3cMpQGb_RM3aF-SZmXTaMWUDGib0Nr16cpSpxc/viewform
.
Till anmälan för it-pedagoger, rektorer/förskolechefer, lärarstuderande och lärarutbildare vid Karlstads universiet.
https://docs.google.com/forms/d/10tgsan3TqlBCnyVB43ragTB0-_AySeVnP8Z2_RfBY40/viewform
Sista anmälningsdag är 9 maj.